Det karibiska köket och dess läckerheter
I gar nat vi satt pa kontoret omgavs vi plotsligt att lukten av alldeles farskt bajs. Det var en mycket mycket stark odor som spred sig genom hela byggnaden. Vi satt och funderade ett tag pa vad lukten kunde komma fran. Sedan gick Kajsa ut med raska steg till koket dar en av kvinnorna stod och lagade mat. -"What are you cooking?" fragade Kajsa med latsad oberordhet. Sedan fick hon visst veta att Bajamajan som star pa garden holl pa att tommas. Och det var sakert 38 grader vart ute sa ni kan ju tanka er stanken.
Det vitsiga ar ju att vi genast tog for givet att bajslukten kom fran maten som den stackars klienten lagade! Men vi ar inte att klandra. De tva favoritratterna har ar grissvans och kycklingfotter, och det luktar knappast smaskens nar dessa delar tillagas.
Chicken feet Pigtail
West Bay för alltid

Detta ljuvliga tryne är något vi nu lämnar bakom oss.
Så begav vi oss hem till West Bay. Väl hemma lånade vi två cyklar av hyresvärdarna och hojade iväg till en restaurang som heter Macabuca. I vanliga fall tar det halva dan att traska dit, men nu svishade vi fram på max 10 min. Macabuca är för övrigt ett mycket mysigt dykarhak i utomhusmiljö.

Julia

Kajsa "Sunken" Lundberg
Under middagen diskuterades bla följande:
- mode
- den fruktade höstterminen
- spättekakans för och nackdelar
Efter maten cyklade vi runt lite i West Bay. Otroligt mysigt, men otroligt mycket jyckar överallt. Hundar i all ära. Rara långa öron och blöta nosar och mjuka pälsar. Fast de hundar vi cyklade förbi i dag var långt ifrån trofasta och lekfulla. Snarare djävulens utsända. Så fort man ville testa en ny liten väg hoppade ett fradgatuggande monster fram ur snåren.
Nu ska det samlas kraft för att i morgon tackla ännu en dag på arbetet. Troligtvis har det varit en massa tjafs mellan klienterna på jobbet som vi ser fram emot att få reda upp i.
God natt så länge!
Dags att fira helg
Pa tal om att personalen pa jobbet ar sjuka.... haha vilket skamt! Alla pa varat jobb, personal samt inneboende klienter aker till akuten sa fort dom far den minsta forkylning. Det ar helt sanslost vad folk ar gnalliga har.
Nu ska vi ata en smula frukost innan vi drar till strands. Lite bilder och sant kommer eventuellt i kvall! Vi kanske ska bli som sadana dar bloggare som lagger in inlagg var och varannan timme. A andra sidan befinner vi oss pa tropisk ort och finner att utomhuslivet ar mer givande an datorer och internet...
Vi hors!
Nya marker
På söndag sker överlämningen - tiden får utvisa hur detta kommer att gå.
Än så länge har det iallafall gått som smort - party med lustiga invånare av kvarteret på lördagen och BBQ hos grannen ikväll. Man tackar!



Mer från förra veckans äventyr!
Nu har det blivit sådär igen att man inte vet vart man ska börja. I alla fall ville vi gå på rättegång. Det engelska rättssystemet innehåller domare med peruker som vi gärna ville beundra. Först blev vi otrevligt bemötta av nån katta som jobbade som vakt. När vi väl kommit in var det tydligen ingen rättegång vi hamnat på utan "summaries" där en kvinnlig domare utan peruk läste upp domarna för småbrottslingarna. Rätt trist. Milt uttryckt.
Så vi tog lunch. Det händer inte så ofta att vi är ute och spatserar inne i stan runt lunch, så vi fick oss en smärre chock då vi insåg att den lilla hålan var smockad med tusentals kryssningsresenärer. För nyfikenhetens skull käkade vi på Margaritaville -hemska ställe! Musiken var på högsta klubbnivå, en dj stod och hetsade en massa ungdomar att skriva och supa. Helt plötsligt drogs en tävling igång där Dj'n beordarade att det skulle slitas av kläder, springa runt i lokalen och hitta "5 kepsar" "3 bh "eller bäst av allt "5 stycken dollarsedlar" att lägga i dj's lilla dricksburk. Allt för att vinna en sjabbig t-skjorta.
En meter. En meter härifrån sitter vi och äter våran lunch. Klockan har knappt slagit tolv på dan. Vi satt med häpna fejs och vidöppna käftar och bevittnade spektaklet.
Se bara se på dom... Här föses de in i nån båt som ska ta dom till fartyget. För alla därhemma som drömmer om karibisk kryssning -snälla konsultera någon av oss först. Det verkar så oerhört trist. Som en simpel ålands/polenkryssning fast med soligare väder.
På varje skepp ryms det flera tusen människor. De flesta är dubbelt så stora som de människor vi är vana vid att se i Sverige. Tänk vad tångt det blir på gatorna!
Och så var det reggaefestival,
Mycket kan man säga om oss, men förfesta kan vi! Dokusåpan "Rock of love" med Bret Michaels (sångare i bandet poison)är en favoritserie som rullar friskt här hemma på Evans Clear. Kulturnivån är med andra ord hög.
Tja... Vad ska man säga?
Här dansas det (eller?) loss till Capleton, Jamaicansk reggae och dancehall artist som uppträdde. Mycket trevlig tillställning!
Finkan, reggae & trakmansar.
Vi har varit i finkan. Varje tisdag under resten av var praktik ska vi spendera eftermiddagarna pa fangeslet for att halla i olika sorters grupparbete. Tva grupper ska vi ansvara over: sma-gangstrar mellan 12 -17 ar och gangstrar mellan 17-22 ar, alla av det manliga konet. Vi hade hort att de tydligen ska vara ratt oartiga mot nytt folk - hade tydligen kastat toalettpapper pa forra tjejjen som var dar - sa vi var forberedda pa det varsta.
Det behovdes inte. Killarna ser i och for sig ut som gangstrar, och vill garna snacka som om de aven ar det, men de betedde sig som levande ljus. Kanske var detta bara en engangsforeteelse. Nasta gang blir det kanske andra bullar av - i form av stolar yrandes runt huvudet.
Fangeslet fick vi tyvarr inte fota. En himskandes massa galler och taggtrad - ingen sakerhet och knappt nagra vakter. Vi hade kunnat ha "knark-regn" med kidsen utan problem. Kanske nagot att fundera pa till nasta gang for att sakra var popularitet...
Igar kvall, efter personalmotet, skulle vi forkovra oss i hur den sk regeringen arbetar pa Cayman. Det var dags for "constitutional meeting". Motet inleddes med den traditionsenliga bonen och fortsatte sedan men oandlingt mycket pladder. En dros trakmansar stod for "underhallningen".
Lite lustigt e det faktistk att befinna sig i ett land som annu inte har nagra manskliga rattigheter och pa ett mote dar det diskuteras vilka rattigheter som skall fa vara med i processen. Nagot man tar for givet som svensk. Eftersom England ar mycket invloverad i Cayman sa har givetvis de mycket att saga till om vad som maste finnas i Caymans rattigheter - dock har Cayman kravt att fa gora vissa undantag. Bogar heter det.
Det ar absolut INTE tillatet for homosexuella att overhuvudtaget existera pa on. Punkt slut.
Ikvall vankas det troligen reggae festival. Jo, jo - jag och jullan ska sta och headbanga med bojda knan med resten av caribien hela natten. Ska bli intressant. Eventuellt kommer vi darifran med bade dreads och gul-rod-grona hattar. Trevligt ska det bli!
Ja, vi vet - ni grater! Inga bilder bjuder detta inlagg pa. Vi tipsar er att gora en aterblick pa foregaende lackra bilder och halla ut - snart kommer mer smask.
peace man.
Morotskaka är livet!
Har ar lite blandade bilder fran senaste tiden,

Grillpartaj pa balkongen. Tank att vi har en alldeles egen grill. Varje gang den brukas blir det narapa eldsvada men maten blir ljuvligt god.

Grillspett med rodlok, gron paprika, tomat och zuccini. Och en boccaburgare. Och kylling.

Har vantar vi pa bussen varje morgon. Passande nog blir vi paminda om vart vi ska tack vare reklamskylten om varan arbetsplats, CICC (Cayman Islands Crisis Centre for er som glomt).
I dag ska vi som sagt till finkan for att jobba med olydiga pojkar. Ingen av oss har varit i fangelsemiljo forut sa det ska bli spannande att se. Vi hoppas dom kommer sta och sla pa gallret och signalera med speglar och sant som man sett pa televisionen. Dagens filmtips: Blood in blood out.
Trist
I morgon kan det bli mer action. Vi ska till finkan och halsa pa ett gang gangsterpojkar. Det ar tankt att vi sa smaningom ska halla i en samtalsgrupp. Tyvarr far man inte ha fladdriga kjolar med paljetter, batiklinne och ett par skitiga sandaler (svenska socionomutstyrseln), utan kladsen ar "conservative". Som valigt en kladkod vi inte riktigt kan uppfylla. Det bli val nan torrbollskjorta.
Julia är bästa kompis med en kändis! Typ.
Jag gick forbi Kirk Supermarket efter jobbet i tisdags. Kirk ar min allra basta affar for dom har ett grymt stort utbud av vegetariskt/veganskt/ekologiskt. Som valigt drog jag runt darinne i typ en timme och vandre och vred pa varenda vara. Sen kom jag pa att jag kanske ville ha sojamjolk sa jag drog in i den hyllraden. Och vem stod inte dar och letade efter flummprodukter om inte sjalvaste Mena Suvari. Hade nog inte kant igen henne om vi inte sett American Pie pa Tv for ett tag sedan. Sen ar ju typ American Beauty en av mina basta rullar.
Na, som en akta skvallerblaska kan jag rapportera att hon var helt tradsmal, hade en vacker bohemisk utstyrsel och kopte bara olika ekologiska drycker. Ja typ grona alger och sant. Sen var jag ju bara tvungen att betala i kassan brevid henne, men jag blev klar mycket fortare for hon och hennes pojkvan stod och bladdrade i skvallertidningar i sakert 5 min.

Det gick latt att identifiera henna med hjalp av tatueringen i nacken.


Dessa stora ogon stirrade lite skramt pa mig medan jag belatet stod och synade henne nerifran och upp.
Sa nu blir det sommarjobb pa Se&Hor. Kommer troligtvis anvanda det har inlagget i mitt CV.
Bal hos Herr Guvernör
Var handledare Anne hangde forstass med pa kalaset och aven hennes sambo samt hennes tva vanner som var pa besok fran Canada. Vi skulle representera kvinnojouren.
Eventet kan jamforas med att vara hemma hos Reinfelt och Filippa - ja, eller Goran och Anitra for den som sa vill. Vi skrot glatt om detta evenemang - utan storre framgang - att umgas med honom verkar i caymanianers ogon minsann inte vara nagon storre handelse...


"Posning" m Annes vanner. Sicken solnedgang...

Festen med tillhorande mingel ute pa Mr Guvernors uteplats precis pa stranden. Snacka om havsutsikt...

Festen avslutades med ett gruppfoto. Fran vanster: Anne - var handledare, Kajsa, guvernor Stuart, Julia och Mrs Guvernor. Som vi slogs for att fa vara narmast mr excellensy the guvernor...
Hej du vinterland!
Hela förra veckan jobbade Kajsa dagtid medan Julia tog nattskiftet. En lite annorlunda vecka och vi träffades inte mycket alls. Kajsa fick sova ensam i våran dubbelsäng, medans Julia slaggade på en soffa på konfidentiell adress. På fredagen möttes vi dock upp för att fira löning (fast lån) med ett restaurangbesök på Coconut Joe's.

Coconut Joe's. Mycket mysigt ställe, fast proppat med en massa turister som insöp den "karibiska atmosfären" (märk här hur kaxiga vi blivit).

Här ser vi Kajsa äta den inhemska delikatessen conch fritters. Uttalas "kånk". Conch är snäcka. Som snigel alltså, fast ni vet såna stora vackra snäckor som brukar vara lackerade och ligga på prydnadshyllan. Smakar mest frityrsmet.

Äntligen något gemensamt med lokalbefolkningen! Hönsen alltså. De verkar också gilla conch fritters. Och turisterna som omgav oss verkade bara tycka att det var så charmigt med tuppar, höns och kyckligar som struttade mellan borden och uppmuntrade skadedjuren genom att kasta käk till dom. Fy fan sa vi surt på svenska -respektive skånska (fy för sören).

Jättelass med mat. Jerked Chicken blev det för Kajsa. Även det en karibisk favorit. Julia satte i sig en veg-burgare.

Tappert försök att försöka få med båda på bild. Kanske borde frågat linslus-parasiten som smilar i bakgrunden om hon kunde fotat oss istället...
Fortsätt nu att läsa kära familjer och vänner. Vi har mycket kvar att bjuda på! Kom t.ex just hem från en mottagning hos guvernören själv! Vi kommer visa bilder på spektaklet inom kort, men en sak i taget, och nu är det dags för nattsömnen. Börjar ju jobba i ottan igen!