hoppas karibiska john polman ljuger
Detta med att de som ska sluta tar med sig tarta var personalen inte van vid. De undrade varfor vi gjorde sa och hittills har ingen ens last kortet vi hade med tartan. Ja, ja - inte direkt vad vi hade forvantat oss men vi har iallafall fatt trycka i oss chokladtarta hela dagen. Mums!
De sista dagarna innan hemfard ville vi ju givetvis spendera i havet och pa playan. Vi har hort det snackas om att det ar insidan som raknas...pyttsan - gyllenbruna ska vi vara. Det blir nog inte sa for var del. Tydligen ska det vara nagon sort tropisk storm som ska komma nu - bra timing - och det fina vadret ska vara tillbaka den 8e juni enligt den karibiska John Polman. Hmm mycket besvikna e vi over detta. Och med tanke pa det fina vadret, som tydligen befinner sig i Sverige for tillfallet, sa kommer vi ju inte direkt att vinna nagon sort "solbranne-tavling" nar vi kommer hem. Attans!
Ikvall ska vi ta avsked av nattlivet i karibien. Vi ska gora en bartomning i vart kylskap. Far se hur resultatet blir av ett sadant event kan bli. Kanske slutar det med att vi ger oss pa kryddhyllan...
nu har vi blivit en sån där modeblogg
Nu e det bara en vecka kvar. Tiden har rusat iväg känns det som. Trots att det så klart kommer att vara tungt att lämna det kristallklara vattnet, de karibiska dofterna, värmen, de stora rumporna och bussarna så känner vi båda att vi e klara med Cayman. Vi har sett allt och gjort allt - med andra ord: nöjda e vi!
VI har dock en del små uppdrag kvar att göra.
Som ni säkert har läst har det inkommit en del önskemål om shopping av presenter innan vår hemfärd. Vi ska klargöra ett fakta för alla er som nu sitter i tankar om en eventuell shoppingtur till cayman: LÄGG NER PROJEKTET!
Cayman består av en hel drös med små "boutique´s". Innehållet i dessa små affärer består till 96% av en massa glittriga overaller, kort - korta klänningar i latex eller något annat plastigt material och "church-clothes". Vad gäller accesoarer räcker två ord: BLING BLING. Inget e särskilt billigt och kvalitén e urusel. Och ja - vi har letat och faktiskt troligen gått igenom varenda affär på ön efter något bra. (Tog inte så lång tid - som att shoppa i Eslöv ungefär.)
Vi låter bilderna nedan förtydliga:
Som NK ungefär.
Som vilket fullspäckat shoppingstråk som helst.
Som vilken rastafari som helst.
Kulturintresse

Kajsa och kollega Dale. Ja det var gratis mat med.

Vi och våran fröken.
Keysha, Julle och Bilen på äventyr

Flow rida low

2004 härjades ön av en orkan, Ivan. Här hittade vi en övergiven lyxkåk som blivit förstörd och övergiven efter stormen. En hel bokhylla med böcker fanns dock kvar. Riktigt kusligt.

Havsutsikt.

Fyra hundar som försökte döda oss. Tur att vi satt bakom vårt babyblåa plåthölje.

Liten mysig rastplats vid en avlägsen strand.

Överallt hittar vi hus som stormen Ivan härjat. Här har vi hittat ett enormt lägenhetskomplex som gapar tomt. Här brukade de förnäma kärringarna spela tennis på söndagarna för bara 4 år sedan.
För den som har missat det så åker vi hem till Sverige inom en mycket snar framtid. Ja den 4 Juni för att vara precis så detta var en utmärkt ide för att verkligen se hela ön. Det kommer bli ett hjärtslitande avsked. Vi kommer hålla hårt i palmerna och snyfta över de fantastiska stränderna, de mysiga små karibiska husen, den lustiga dialekten och musiken som ständigt är närvande med sin lunkade baktakt. Och Cayman kommer vråla ut sin sorg över att ha förlorat sådana ypperliga socialarbetare med sådanda sunda värderingar. Kanske kommer en orkan utlösas till och med.
Nu jäklar!

Förra helgen var det så dags för en färd på ett piratskepp med fri bar - ett mycket uppskattat inslag av de båda svenskorna.



Vind i hår på båt.
Sen kom arbetsveckan. Var i och för sig lediga på måndagen, och är lediga varje fredag, så det är ju knappast så att vi är på gränsen till utbrändhet.

På väg till jobbet. Vår granne kör med den mycket karibiska trädgården - "sandgården". Praktiskt tycker vi.
Denna tisdag, liksom alla tisdagar, var det dags för grupparbete med gangstrarna på lill-finkan. Kan säga att det krävs en hel del arbete där. Killarna är helt övertygade om att det bara är turisterna som begår alla brott samt att det är helt ok att slå sin kvinna om hon "ber om det". Jo, jo - en hel del arbete för oss som sagt.

Entren till finkan aka "rehabilitation centre". (Står det faktiskt på skylten på stängslet. Absolut ingen rehab sker där inne.)

Svårt att ta sig därifrån.
På jobbet sliter vi som vanligt med diverse uppgifter:

Så igår var det dags att fira helg, och ta farväl av en del av våra irländska vänner som ska lämna ön. Det var grillning vid pool och hav. Fina grejjer!

Mys:

Så, nu e det ny helg och nya äventyr. Om några timmar ska vi hyra en bil och bege oss ut på roadtrip! Yes! Det hela kan gå och sluta hur som helst. Kajsa ska försöka koncentrera sig så att hon håller sig på rätt sida av vägen - som så klart egentligen är "fel" sida av vägen - och jullan ska kämpa med kartläsande utan karta. Jorå - ska bli kul det här!
Provocerande glassbil
Dar vi bor kor glassbilen titt som tatt. Ja, tror faktiskt den kor dar langsamt, langsamt varje dag. Alla kanner val till hur glassbilen i Sverige later? - En mycket enervernade trudelutt som latt fastnar i huvudet pa en. Aven Caymans motsvarighet har vi ertappats med att nynna manga, manga ganger.
Pa Cayman anvander sig glassbolaget av en kand barnlat. Tror det ar mora trask faktiskt.
"Hänger snoppen på dig ner,
kan du ta den och vifta med,
kan du knyta en rosett,
kan du slå en knut så lätt,
kan du ta den på axeln så här,
som en käck soldat med gevär,
hänger snoppen på dig ner?"
Lämplig text för en glassbil...
Hmm - nagon som ar sugen pa glass?
Just messing around

Här är vi på luftgitarrtävling på Hard Rock Café. Jäkligt kul tillställning men mindre kul att se en massa bleka trista rockers, när man är i karibien. Vi chippade snart iväg till festivalen som pågick i hela stan och gick på reggae konsert. Tyvärr dog kameran så det finns inga bevis på detta.

Ibland när man är så långt hemifrån kan det vara skönt att glida in i en trygg famn och få orden "everything is gonna be alright" ömt viskat i örat.

Agera top model sa fotografen. Det visade sig att ingen av oss var av rätt virke.

Fisk.
Batabano!

Innan vi drog var vi tvungna att köpa saft från grannpojken. Äckligt och dyrt.

Mötte upp några Irländare

Rätt balla skruder

Carnivalen i full fart!


Lilla trista staden George town fick liv i sig!

I Steve Irwin´s fotspår
Fler bilder kommer att läggas ut inom kort - dessa är bara aptitretare...


Reagge festival!


Som sagt, fler bilder kommer inom kort. Se fram emot att se stora skakande rumpor och mycket annan galenskap!
På återseende!
Valborgsmässoafton!
På West Bay public beach som är den finaste standen i hela världen ställde vi till med grillmiddag för oss och våra Irländska vänner.

"Keysha"

Varför blir kort aldrig lika fina som i verkligenheten!

Grillspett och Caybrew och Julle

Våra Irländska vänner.

Nu när vi har firat svensk tradition är det dags för Caymansk tradition. Hela helgen pågår karnevalen Batabano, ska tydligen vara ett riktigt fjäderspektakel som vi givetvis ska beskåda. Sen ska vi på tävling i luftgitarr på hard rock café! Kannog bli spektakel det med. På söndag ska vi åka ut till en av öns allra största attraktioner -Stingray City. Där snorklar man med hundratals stingrockor och det ska tydligen vara väldigt speciellt!